Stegeborgs slottsruin ligger strategiskt belägen på en ö där Slätbaken är som smalast. Namnet kommer från påle stock - stege. För några år sedan började marinarkeolog Harri Alopeus från Helsingfors kartlägga de pålspärrar som finns runt Stegeborg. Stockarna har daterats till Vikingatid och området är ett av de påltätaste i Sverige. 10000-tals pålar spärrar inloppet mot Söderköping. Ända in på 1800-talet var det norra sundet - där färjan nu går - helt spärrat av pålar och all trafik sjöledes skedde genom det södra sundet som var smalare och kunde kontrolleras. Pålspärrarna tjänade två syften dels kunde man bevaka all trafik dels kunde man ta ut tull eller avgifter.

Det fyrkantiga tegeltornet i sydöstra hörnet är den äldst bevarade delen av borgen. Tornet byggdes som vakttorn och tjänade som sådant dels åt biskopsborgen Skällviksborg i väster dels åt Söderköping. Eventuellt fanns även någon form av träpalisad runt tornet, men vi vet mycket litet från den tiden.

1310 nämns Stegeborg för första gången i skrift. Magnus Ladulås har dött och hans tre söner delar på farsarvet, i den s.k. riksdelningen. Kung Birger får Stegeborg och Östergötland. 1317 inbjuder Kung Birger sina bröder hertigarna Erik och Valdemar till Nyköpings slott och Nyköpings gästabud. Kung Birger låser in sina bröder och slänger nyckeln i ån. Bröderna får svälta ihjäl. Hertigarnas vänner går då till väpnat uppror mot kung Birger. Stegeborg är det starkaste fästet och blir också det sista som faller.

Båda tillfångatas, förs till Stockholm och halshugges på Brunkebergsåsen. Kung Birger kommer aldrig mer tillbaks till makten. Rimkrönikan beskriver segern som total. "muren slog man i små stycken och lät ej en enda sten återstå". 1390 är Stegeborg åter i blickpunkten. Bo Jonsson Grip har dött. Under sin tid som rådgivare åt Albert av Mecklenburg har Bo Jonsson blivit en utomordentligt förmögen herre. Då han dör äger han hela Finland och 2/3 av Sverige.

Drottning Margareta hade året innan vid herredagen i Söderköping förklarats "Sveriges fullmäktiga Fru och rätta husbonde". Men utan arvet efter Bo Jonsson hade hon ingen reell makt. Tio svenska stormän har i testamentet utsetts att bevaka arvet efter Bo Jonsson Grip. Margareta har stämt träff med dessa stormän på Stegeborg. Hon kopplar på sin charm och lovar
stormännen att inte utse tyska fogdar på borgarna och får då hela arvet efter Bo Jonsson Grip. Hon återkommer ofta till Stegeborg under sin regeringstid.

Margaretas fosterson Erik av Pommern vistas även han relativt ofta på Stegeborg. Han tillsatte en sydeuropeisk hövitsman på Stegeborg. Giovanni Franco av svenskarna kallad Johan Vale (Vale=främlingen). Ortsbefolkningen suckade över den grymme hövitsmanne och uttrycket "Tvi Vale" var myntat. Karl Knutsson Bonde, kung tre
gånger i Sverige försöker två gånger belägra borgen men misslyckas. Ena gången 1439 varar belägringen i 8 veckor. Rimkrönikan berättar att man på borgen "lida där hunger och törst" men att situationen för Karl Knutssons män är den motsatta. I härlägret fanns mat och dryck i överflöd, jungfrur, dansare och musikanter.

Kanske förtog sig Karl Knutssons män på jungfrurna för man lyckades ju aldrig inta borgen. Karl Knutssons dotter gifter sig med en förmögen dansk adelsman, Ivar Axelsson Tott. En av nio bröder Tott som för att befästa sin makt bygger borgar runt hela östersjön. Ivar Axelsson fick 1472 Stegeborg i förläning av Sten Sture. Han river ned den gamla träbebyggelsen runt tegeltornet och uppför de mäktiga tio meter höga gråstensmurar som man kan se än idag, samt halva rundtornet. Stegeborg blev en ultramodern försvarsanläggning. För att få ihop pengar till sina nybyggen och sitt överdådliga leverne ägnar sig Ivar Axelsson åt sjöröveri i stor skala.

Nils Dackes folkresning nådde som längst 1543. Stegeborg låg då i frontlinjen och blev för en tid kvarter för kungen Gustav Vasa. Denne hade regerat i 20 år men föga intresserat sig för Stegeborg. När Dackes uppror var kväst, 400 av Dackes 1000 män "sköts ihjäl så som kråkor", påbörjades stora arbeten på borgen. Den gamla medeltids-
borgen byggdes om och till. Då och då kom Gustav Vasa och hans hov till Stegeborg, ibland upp till 288 personer som kunde leva gott på den från trakten insamlade och lagade provianten. Kräftor, gäddor, vilt och öl. Vin rekvirerades från huvudstaden vid ett tillfälle 400 liter rhenskt vin.

1537 föddes Gustav Vasas son Johan på Stegeborg och det var Kung Johan III som i grunden byggde om medeltidsborgen till ett ståtligt renässansslott. Rundtornet byggdes nu på till sin fulla höjd och borgen i övrigt till ett tre våningar högt vitkalkat slott med högresta tegeltak. Byggnadsarbetena avslutades först 1590 då Johan hade 3 år kvar i livet. Prinsessan Anna, dotter till Johan III var näst i tur att residera på slottet, hon var vid sin fars död 1592 24 år gammal. Hon gick i lära hos nunnorna i Vadstena. Lärde sig om kryddväxter, örter och anlade efter detta en örtagård på slottsholmen.

Men till historien gick hon med anledning av det så kallade "onsdagsbröllopet" 1595. Annas hovdam Sigrid Brahe hade mot sin vilja blivit förlovad med Erik Bielke. Sigrid var dock förälskad i den stilige Johan Gyllenstierna. Men att Sigrid Brahe själv skulle få bestämma var uteslutet. Prinsessan Anna ordnade utan att tveka ett lönnbröllop på Stegeborg, en onsdagskväll. Sveriges adel blev rasande och riksdagen sammankallades för att utmäta straff. Tre år senare fick Anna tillsammans med sin bror kung Sigismund, kung över Sverige och Polen, fly till Polen, efter kung Sigismunds
nederlag mot sin farbror, hertig Karl, vid slaget vid Stångebro 1598.

En månad tidigare hade de båda herrarna mötts utanför Stegeborg med totalt 10000 man. Hertig Karl hade samlat 5000 svenska bönder för att ta makten i Sverige.
Sigismunds styrka bestod av skotska och polska legoknektar. När striden striden stod som hårdast vid Stegeborg och Sigismund höll på att vinna ifrågasatte en av Sigismunds rådgivare kungens moral att med köpta knektar döda
svenska bönder. Den veke kungen blev nervös och blåste av striden, ett ödesdigert beslut med tanke på följderna vid Stångebro.

1622 flyttar hertig Karls dotter Katarina in i det praktfulla renässansslottet. Hon var då sedan 1615 gift med pfalzgreven Johan Casimir och behövde en ståndsmässig bostad. Katarina och Johan Casimir höll ett för tiden sparsamt 1600-tals hov. Ett 60-tal personer bodde på slottet och åt tillsammans med Katarina och Johan Casimir, som nu fått titeln hertig av Stegeborg. De finaste i hovet satt närmast hertigparet och serverades 16 rätter per måltid 3 gånger dagligen, vid åttonde bordet där de enklaste satt fick man nöja sig med 3-4 rätter. Måltidsdrycken var öl, dock ransonerad till 1,3 liter per måltid samt 1,3 liter till natten.

Katarinas halvbroder Gustav II Adolf vilken mest ägnade sig åt 30-
åriga kriget, efterlämnade endast en dotter, drottning Kristina, den sista av Vasaätten. Så när hon abdikerade vändes blickarna mot Katarina. Hennes äldsta son Karl X Gustav blir den första i den pfalz-iska ätten som blev kung i Sverige. Karl X Gustavs yngre broder Adolf Johan blir den siste som bor på Stegeborg. Hans tid på Stegeborg från1652 till hans död 1689 präglades av förfall och brist på pengar. Sedan står slottet öde fram till 1731 då det efter riksdags-beslut rivs. Delar av murverket går till ett kronomagasin i Norrköping. 1901 fridlyser kung Oskar II Stegeborg och sedan dess har det varit hägnat.


Se även Wikipedia för ytterligare historia.



e-post:  stegeborg@stegeborg.se